Skriva annat och sakna färg

Om nu någon händelsevis har saknat ett eller annat inlägg från mig så är förklaringen ganska enkel- jag har fyllt upp min skrivkvot på annat håll och ägnat mig åt en av de mest fantastiska känslor man kan ha: att få ramla in i en berättelse och umgås med personer som man inte så mycket skapar utan som mer existerar parallellt med en själv. Jag vågar inte ens utlova bot och bättring med bloggfrekvensen. Det här måste få ta den tid det tar.

Men jag måste bara skriva helt kort om hur mycket jag saknar färg just nu. Världen är så vit och ljus att det är som att få konstant ljusterapi. Det är nyttigt, javisst, och förmodligen precis vad varenda svensk behöver. Det rum jag vistas mest i, matsalen, har dessutom vita väggar, ett fönster som med flit saknat gardiner och en gigantisk spegel som tar upp ljuset. Varje helgmorgon är det som att vandra in i någon utopisk science fiction-film. Rummet är som en kub av vitt ljus.

Jag kom på mig själv i morse med att stå och tittar upp genom badrumsfönstret på den klarblå himlen, bara för att en stund få fästa blicken på en riktigt tydlig färg. Och längta efter vårblommor och grönt gräs. Men det dröjer en stund än. Och tills dess fixar jag färgklickar på följande sätt:

Nu överger jag er ett tag igen för annan text. Tack för uppmärksamheten.