Förväntningarnas helg

...stundar. I alla fall om man ska tro andelen reklam som störtar över en, antal facebookuppdateringar som handlar om klänningar, nyårsmakeovers och menyer. Det tycks vara många i år som känner sig i behov av en rejäl uppfräschning. Som har julmyst istället för att ha jultindrat och nu helt plötsligt ska ställa om till någon sorts nyårsglamour. En glittrig sådan, dessutom. Allt mode föreslår paljetter och rhinestones och metaller. Eftersom detta är tre element som (i likhet med mönstrade byxor) jag säger "aldrig i livet!" till så kan jag lika gärna hoppa över nyårsshoppingen, då.

Vad gäller makeovers, så har stora skov av den varan en tendens att sluta så här:

Men visst, en mani/pedi och en allmänt återfuktande ansiktsmask skulle inte vara helt fel...

Så, om jag nu inte ska shoppa glitterklänningar och makeov-ra (?), kanske jag ska lägga ner tid på nyårsmenyn? Mm, nu har pojkarna fått välja den, som traditionen bjuder - och det ska bli kyckling. Så där va're klart. Och det blir ingen alkohol på nyårsafton, så jag plockar väl ner en flaska alkofri Chapel Hill i kundvagnen som bubbel. Inget att ta tag i där heller.

Så jag får helt enkelt ansluta mig till Mr Dean Martin, som varje år citeras "Nyårsafton är den enda kväll på året jag inte dricker - den kvällen lämnar jag åt amatörerna!" Om man nu ska se en man med klara alkoholproblem som en förebild, förstås. Fast de var bra coola, The Rat Pack... och champagne och kaviar på en vanlig torsdag är allt lite roligare än alla överhypade nyårsaftnar tillsammans, där håller jag med.