Innan dess måste jag först leta rätt på en klänning och ett par snygga skor. För idag stötte jag på ett förvånande stort antal elever som undrade om inte fröken skulle ha på sig finkläder i morgon eftersom det är julavslutning.
Den biten med att vara lärare hade jag glömt. Att man då är en del av juldekorationerna. Som någon sorts julgranskula i jätteformat.
Det fick mig att tänka på två bloggar jag läst idag - och främst kanske då på Astas svar på Lady Dahmers blogg om komplimanger. I korthet svarade Asta på det faktum att komplimanger kanske inte alltid beror på en könsstrukturell ojämlikhet och att man kanske bara vill vara fin ibland. Och jag tänker också att man ibland måste klä upp sig av ren uppskattning. Som när någon tar sig tid att fixa ett fint julbord, till exempel.
I övrigt så fick min man hem present från sin chef idag.
Jag gillar verkligen min mans chef.
*ler* Jag håller HELT med dig och Asta! För i min uppfostran anstränger sig BÅDE kvinnor och män för att se fina och propra ut av respekt för det högtidliga tillfället eller för en annan persons skull. En god effekt av detta är att man själv känner sig fin, väl tillfreds och att man då blir gladare. Sedan att jag känner mig fin i mina klackar och min bästa vän gör det i sina Converse spelar mindre roll - men vi känner oss uppåt båda två. Skulle vi vara tvärtom klädda skulle vi båda känna oss obekväma, få ont i fötterna och bli lite mera nedstämda. Simple as that.
SvaraRaderaVisst längtar man till jullovet nu? *ler* Jag har en skoldag kvar och mina elever har avslutning på fredag. Sedan så.. Härligt!
Ta hand om dig! kram
Jag klär gärna upp mig för min egen del, men då vet jag att jag är fin, det behöver jag inte höra. Jag är rätt ointresserad av komplimanger för mitt utseende, jag gillar däremot att få komplimanger för den jag är... Och när jag var lärare, i Försvarsmakten, då var det klackar och dräkt som gällde varje dag, numer njuter jag av att kunna gå i toffelskor, leggings och koftor...
SvaraRadera