Året som var mer av allt

Det börjar bli mörkt ute. Årets sista natt närmar sig. För mig har nyårsafton aldrig varit en partynatt - min inre motvallskärring har alltid höjt ett Frank Sinatra-ögonbryn åt denna "amatörernas afton". Men det är mest på skoj. Vad som däremot är allvar är att nyårsafton är en sådan där ångestkväll som alla förväntar sig massor av och som aldrig uppfyller det man förväntar sig.

Så. För mig är nyårsafton reflektion, utvärdering av det gamla året och förhoppningar inför det nya. (Och jo, sedan har jag lovat att laga en nyårsbuffé och duka fint. Men det gör jag gärna.)

Först, då - hur sammanfattar man 2013? Jag läste nyss mitt sista inlägg från 2012, som jag döpt till "Krångelåret". Det var verkligen ett krångelår. Tack och lov kan jag skriva att 2013 inte varit likadant. Däremot har det varit mer av allt. Jag har skrattat mer, oroat mig mer, jobbat mer, njutit mer... Så jag ser fram emot nästa år med lika delar bävan och förväntan.

Jag ger inga löften och önskar mig inget just ikväll. Det blåser på mörkmåne i natt. Vem vet vad sådana önskningar kan innebära?

Gott nytt, och en god natt till er alla. Vi ses igen nästa år.