Uppenbarligen kanske det mest intressanta djuret i världen. I alla fall av Köpingsborna att döma, eftersom 3000 av dem idag färdades en mil ut på landet för att se på när en bonde öppnade dörren till sin ladugård och släppte ut dem på grönbete för första gången i år. Det är en trevlig bonde och fina kor, men jag förstår ändå riktigt hur det kan vara värt att trängas med 2 999 andra människor för att bevittna detta. I och för sig skulle jag inte heller stanna vid mitt eget bokcafé på sommaren, då kön sträcker sig runt huset i en timmes tid. Så det är väl tur att vi är olika och att så många människor gillar att umgås med varandra.
Själv lyckades jag sitta fast vid mötesplatser i sammanlagt 47 minuter idag, vilket är någon sorts rekord. Vår väg är smal och folk från stan kan inte hålla åt sig ordentligt. Alltså satt jag och stirrade på detta:
...och svor åt dem som körde sämst.
Jag är alltså en riktig surtant idag. Så kan vi ju inte ha det. Så nu blir det ut och rensa ogräs och sedan blir det träning och yoga. Serotonin och D-vitamin - coming up.
Allrtså, uppvuxen på landet som jag är, så tycker jag att det finns en tjusning i kosläpp. Men inte skulle jag trängas med 3000 andra för att kolla det... Senaste kosläppet jag var på är många år sen, och var mer ett tjursläpp. En Charloistjur på drygt ett ton skulle släppas ut till sina kor. Det var fnitterframkallande att se hur den stora tjuren försökte kesa och skutta och lyfte bara någon centimeter...
SvaraRaderaFolk som inte kan köra bil. Borde låta bli. Punkt. Och släpp surtanten lös! Hejja!
SvaraRaderaKram