Vara långsam

Idag har jag vågat vara långsam. Det är en ovan känsla för mig vid det här laget, eftersom jag de senaste fyra åren ägnat mig åt att bara lassa in fler och fler saker i mitt liv. Den här lördagen har jag istället ägnat mig åt att göra sådant jag behöver istället för sådant jag måste eller borde.

Till exempel innebar det att jag gick och lade mig i soffan och sov i tre timmar eftersom jag fortfarande har rejält ont i halsen och i bihålorna. Det låter som en rätt självklar sak att göra när det är lördag (eller vilken dag i veckan som helst) men jag har alltid haft en tendens att uppföra mig som en "walking wounded" och sega mig igenom uppgift efter uppgift.

Jag kan inte komma ifrån att det bor en downshiftare och en downsizare naturligt i mig och jag undrar var det så småningom kommer att ta mig. Jag vet ju att vi redan praktiserar Slow Parenting eftersom det är något vi i familjen är helt överens om utan att ens ha diskuterat det. Jag var hemma väldigt länge med barnen när de var små och nu när de har långa dagar i skolan och på fritids så har de bara en aktivitet per termin på kvällstid. De har massor av tid med oss och vi har så gott som alltid tid att ha lekkompisar här.

Jag har också varit väldigt bra på slow cooking, i den mån att jag lagat allt från scratch och odlat det mesta av av våra grönsaker, kryddor frukt och bär själv. Bakat allt bröd, mustat och saftat. Det har jag varit mycket sämre på i år, men fått hjälp av svärföräldrarna som odlat potatis och grönsaker och gjort äppelmos åt oss, Förhoppningsvis kan jag ta tillbaka mer av det beteendet nästa år.

Jag har läst och varit mycket fascinerad av en del av slow-rörelsen på sista tiden som kallas för A 100 object living. Det går ut på att man rensar och rensar bland sina ägodelar tills dess att man endast har 100 stycken kvar. Och så lever man med dem. Minimalism i kubik. För mig så är detta en omöjlighet just nu, förstås. Jag har till exempel över 1000 böcker i huset och sist jag räknade mina skor hade jag 77 par (jag har rensat, lugn!) . Men fortfarande går jag säkert över 100-tingsgränsen på många enskilda grupper. Jag har säkert över 100 olika blomkrukor, säkert 100 olika nagellack...

Men på lång sikt har jag faktiskt ett nytt mål. Om jag får leva tills jag är gammal, riktigt gammal, så är mitt liv att gå ur tiden med färre än 100 ägodelar. Idag har jag börjat så smått med de berömda skorna. Femton par är nu på väg till second hand, och jag tror ändå inte att jag kommer att frysa om fötterna i vinter.