Det finns alltid en - och ibland är de två

När jag var något (en hel del) yngre så kunde jag hamna i diskussioner om vad som helst. Idag är jag inte ens säker på att det var diskussioner jag hade.

En diskussion betyder enligt den sokratiska definitionen ett öppet utbyte av åsikter och information där man lär sig lika mycket av diskursen som av ämnet.

Det var inte det jag gjorde. Nä, det var argumentationer förklädda till diskussioner.

Numera har jag inte sådana. För jag tycker de är lite slöseri med tid. Man kan inte föra ett vettigt samtal med någon som är helt inställd på att övertyga en om "det enda rätta" eller "den enda sanningen". Jag är lite rädd att jag någon gång kommer att få slut på ord - jag måste redan ha använt upp mer än min tilldelade livstidsandel.

Så varför slösa på dem?

Tack och lov så har de flesta "diskussionerna" flyttat till nätet. Facebook och kommentarsfält. Igår lade en vän till mig upp en bild på en skulptur av en höna gjord av äggskal och ställde frågan: "Vem kom först, hönan eller ägget ;-)"

Jag svarade att eftersom dinosaurierna lade ägg, så måste det ha varit först. Varpå ung, diskussionslysten man som här ska få vara anonym genast vädrade morgonluft och högg:

med andra ord "vilket kom först, ägget eller dinosarien?" Men å andra sidan var ju inte alla dinosarier äggläggande reptiler. Sen har arter i all tid förändrats och kommit till med tiden, av olika anledningar. Vissa säger t.ex att all levnads varelser en gång bodde i vatten. De kan man se mellan fingrarna på våra "gälar" från den tiden. dvs det gick från enbart i vatten (som fiskar) till vatten o land (som krokodiler) och sen till enbart land (som människor, elefanter osv) även om människor kan simma o vara under vatten, är vi (inte längre i vart fall) byggd för att andas under vatten.

Vet ni vad jag svarade?

Ingenting. Men jag hoppas verkligen att han hittade någon att låtsas diskutera med förutom mig. Säkert. Säkert flera.

Men jag ska ha en hel hög med möten idag, så jag behöver alla ord jag kan skrapa ihop.