Under kontroll men ganska urspårat

...är läget just nu för att uttrycka sig som Yoda. Efter en måndag på barnakuten med sonen är vi nu "under vidare utredning" igen och ska snart till simskola. Jag måste bara jobba ifatt en och en halv missad dag först.

Man får vara lite effektiv...

Jag har i alla fall hunnit stämma av med vännen T. Hon har inte heller haft någon bra start på veckan. En av hennes nära släktingar har fått en hjärtepisod och hon har fått agera sambandscentral och terapeut för övriga familjen.

Så vad händer då när två övertrötta/stressade kvinnor pratar i telefonen efter en sådan måndag? Ja, det hela spårar givetvis ur ruskigt snabbt.

Först gick vi igenom hela vår respektive släkthistoria och konstaterade att i princip var loppet kört för oss båda två och det var lika bra att gå ut och sätta sig i ättestupan på en gång.

"Ja, och om du tror att vi kommer att kunna sitta på ålderdomshemmet och minnas saker tillsammans så kan du bara glömma det" konstaterade T. "Jag kommer att vara helt dement och sitta med trosorna på huvudet och skrika Vem är du egentligen?!"

Har vi riktig tur regrederar vi tillsammans till ungefär den ålder vi lärde känna varandra i och rymmer från ålderdomshemmet för att göra sådant vi gjorde då... men det är ju förutsatt att vi lever så länge. Vi börjar helt enkelt bli i den åldern då skit händer. Folk får strokes, hjärtattacker, diabetes och cancer fast vi ju då tycker att vi fortfarande är unga och fräscha... okej, HJÄLPLIGT fräscha.

Nu slipper jag tänka på den biten, men jag och T. pratade också om att det faktiskt är lite riskabelt av rent medicinska skäl att släpa hem någon från krogen också. Vi konstaterade att eftersom vi förmodligen skulle hamna i ålderskategorin män 35- 50, så kanske man måste ta upp det där med hälsa och genetik.

Så man inte ger någon en hjärtattack så att säga... mitt i.

Frågan är bara hur man tar upp något sådant på ett fint sätt. På krogen. Visst, man kan ju fråga hur mycket han tränar och så... men det hör väl till att man överdriver lite i en sådan kontext.

Bor man i ett högt hus finns förstås en ganska säker metod jag hörde talas om någonstans... man tar med sig mannen hem, men låter honom inte stiga in i hissen. Istället säger man: "Okej, du tar trapporna. Jag tar hissen. Kommer du upp till fjärde våningen före hissen i ett sådant skick att du fortfarande kan prata så får du komma in i lägenheten och så blir det åka av."

Det är väl sådant som kallas benchmarking, tror jag.

Så, ja. Läget är under kontroll. Men ganska urspårat.