Är det slut snart?

Nu måste det väl ändå vara slut på galenskaperna och dags att ta sommarlov - hela min dagtidsarbetsplats har sett ut som något hämtat ut zombieland eller the walking dead med lärare och administratörer som irrat fram och tillbaka i korridorerna med en min som antyder att de antingen tänker lägga sig ner och ge upp för alltid eller eventuellt börja tugga på någons skalle.

Själv känner jag mig rätt okej. Inför anslutningsdagen har jag inte mer att göra än att ha ett enskilt samtal med en elev som inte varit på skolan den här veckan och sedan bestämma mig för om jag ska ha min supersnygga ljusturkosa klänning eller min superfina blommiga klänning på mig. Inte så betungande. Jag kommer att sakna en del av eleverna, faktiskt - men det vore värre om jag inte alls skulle göra det!

Dessutom är det ingen idé att hetsa upp sig för tidigt. Det kommer veckor med efterarbetsdagar också. Ganska många sådana. Då man har konferenser om saker som pedagogiska mål, gemensamma ordningsregler och ifyllnad av styrkort. Förmodligen så vi ska känna ordentligt vad vi utsatt våra elever för under de tråkigare momenten i kurserna.

Vi ska förstås ha en personaldag där alla som jobbar inom olika sektorer på skolan ska åka iväg ut till ett slott på landet. Först ska vi få reda på resultatet av elevernas utvärderingar av oss. Sedan ska vi få skjuta lerduvor.

Först när jag läste det mailet, så tänkte jag "Åh, kul!" . Men sedan började jag undra. Detta skulle också kunna vara någon sorts Battle Royal/Hungergames-variant. Ett gäng anställda, några vapen och sedan ut på ett fält bredvid en skog. Hm.

I så fall har jag redan räknat ut vem jag ska bilda pakt med för att överleva. Rest asure - jag kommer tillbaka to blog another day!