torsdag 18 september 2014

Utopia

I bilen i morse lyssnade jag till ett morgonprogram där Sigge Eklund pratar om TV-nyheter. Den här gången tog han upp Utopia, det senaste realityformatet där man släpper ut 15 pers i den amerikanska storskogen och låter dem bo där i ett års tid. Det finns inga kamerateam, utan man har istället satt upp 400 kameror i träd. Tanken är att man ska få se hur ett samhälle spontanuppstår, så det finns inga regler, inga utmaningar, veckouppgifter eller utröstningar.














Genast när jag hörde idén tänkte jag att jag nog ville se den serien, och detsamma gjorde 4,2 miljoner amerikaner som tittade på premiäravsnittet. Men redan till avsnitt två hade tittarsiffrorna gått ner till hälften. Sigge Eklund hade en teori - det var helt enkelt för tråkigt! Utan regler att bryta emot och utmaningar att tävla i så höll folk helt enkelt sams hela tiden och satt och mysgrillade runt en lägereld. Och då blev det trist ganska snart.

Det är ett lustigt fenomen det där, att vi genast förväntar oss drama och katastrofer, och jag undrar lite om inte de senaste tio årens TV-dramaturgi haft något att göra med detta. Jag funderade över det tidigare i veckan också, efter valet. Media drog igång med ett gigantiskt "NU ÄR DET KRIIIIIIIS!!"- drev som egentligen inte speglar verkligheten alls. Vi KAN hamna i en regeringskris och extraval vad det lider, men det är föra troligt. Men som media drog på så skulle man kunna tro att alla departement, alla politiker och alla tjänstemän satt sig i ett glänsande rymdskepp och övergett jorden för alltid, och lämnat oss åt att styra oss själva.

Vilket faktiskt kanske hade funkat rätt bra det också? Som Utopia-exemplet visar. Det händer faktiskt att folk bara håller sams och uppför sig anständigt också. Det blir inte Flugornas herre efter bara tre dagar, ibland blir det bara grillfest. Det kan vara bra att komma ihåg sådant.

2 kommentarer:

  1. *ler* NU är jag tillbaka - och som vanligt har jag läst och följt dig! Och som vanligt är du brilliant! Tyckte om ditt inlägg om nutidens människor - om paniken över ett missat träningspass och annan besatthet. Och jag betraktar dem lika roat.. För precis som du skriver reagerade ju inte våra föräldrar på det viset. Kanske hänger det ihop med ditt inlägg här ovan. Att dagens människor hungrar efter drama..

    Dina pojkar är mycket kloka - mina funderade också över försäljningen..

    Hoppas du har det bra! Kram

    SvaraRadera
  2. Jag tänkte direkt på flugornas herre... Vänta tills maten börjar sina, då blir det nog kris. Och jag nöjer mig med att vi skickar iväg SD och SvP i ett rymdskepp...

    SvaraRadera