fredag 26 april 2013

Väldigt, väldigt vuxen

Ibland slår det en så oerhört tydligt att man efter många tveksamma år uppnått den där åldern då man är vuxen med stort V. Som när man gör lunch bara till sig själv men ändå tänker "Jag ska nog ha lite mer grönt på den tallriken" eller då man pratar med någon telefonförsäljare och inser att man har alla sina försäkringsuppgifter klara i huvudet.

Idag fick jag en sådan insikt igen. Vännen T. som jag känt i... eh, 23 år ringde mig mitt i sammanställningen av papper till deklarationen (så jag svarade glatt). Största delen av vårt samtal gick åt till att diskutera om det var moraliskt rätt eller fel att skicka med barnen matpaket till skolan nästa vecka om det blir strejk och om det betyder att man tar sida för en av parterna i konflikten.

Inte en enda gång under samtalet pratade vi om något av de vanliga sakerna som a) skvaller om bekantskapskretsen, b) sex eller c) mer eller mindre attraktiva män. *

Någon nytt sorts rekord, tror jag.

Dags att hitta på något riktigt barnsligt och motverka den där vuxenheten.

* Okej, vi pratade faktiskt i kanske en halv minut om en man i bekantskapskretsen som hittat ett nytt namn till sina genitalier, men det var något som vi egentligen inte ville uppehålla oss vid. Män som kallar sitt könsorgan för Nasse - det är fan inte okej - det var endast det vi ville etablera. Varför GÖR ni sådant, män??

4 kommentarer:

  1. Du den där halva minuten om "Nasse" vägde upp vuxenheten.

    Nasse... varför inte Ior?! Han finns nog här förresten.

    SvaraRadera
  2. Hahaha, nä, Nasse, det går helt bort, osexigare namn får han leta efter! Jag kan tycka det är rätt skönt att vara vuxen så länge som jag får en dos barnslighet emellanåt...

    SvaraRadera
  3. Då tror jag att jag ska börja kalla mitt kön för Lilian. Eller kanske Ann-Britt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ann-Britt. Definitivt Ann-Britt. :-D

      Radera