Bara för mig

För första gången i år har jag känt mig verkligt inspirerad att skriva en text bara för att en karaktär knackade på i hjärnkontoret och bad om uppmärksamhet. När det händer, det där ljuvliga, när man måste sätta sig ner och skriva berättelsen, och fingrarna knattrar över tangentbordet snabbare än snabbt för att man ska hinna med att få ner allting - när mans skriver för att man inte har en aning om hur berättelsen ska sluta och det enda sättet att ta reda på det är att skriva klart... ja, då får alla andra i familjen lämna plats.

Det här är den tid jag måste ha.

Lika bra att utnyttja Valborgsmässoafton på samma gång med allt skrock som finns runt den. Det kan bli en kreativ afton efter risbränning och korvgrillning. Och det har redan regnat, så:

"On Walpurgis Night rain
Makes good crops of autumn grain,"

Vilket låter bra. Sedan finns det som vanligt en massa kärleksskrock runt den här kvällen. Nyss läste jag att om man är singel och kvinna, så ska man sova med en strumpa på. Nästa morgon ska man hitta ett hår i tån på strumpan, och ens tillkommande ska ha samma färg på håret som det strået.

Trevlig Valborg