Fastna i tiden

För första gången på veckor har jag haft en extremt produktiv söndag. Det måste vara närheten till september som gör det - min favoritmånad. Jag hade i och för sig bara två mål med dagen 1) göra klart saker och 2) laga god mat. Och då vet man ju. Till exempel gjorde jag klart/om vårt matrum som tidigare hade grå/gröna väggar och numera ser ut så här:

Sedan har jag också äntligen fotograferat färdigt bokcaféets trädgård (fast det var mest försenat pga ihärdigt regnande stup i kvarten).

Till sist har jag också läst ut denna:

Potensgivarna, av Karin Brunk Holmqvist, som handlar om de sjuttioåriga systrarna Elida och Tilda som upptäcker ett hemmagjort potensmedel och börjar sälja det på postorder för att få råd att bygga en toalett inomhus istället för utedasset.

Holmqvist skriver nästan alltid böcker om folk som liksom fastnat i tiden och det har ju dessa systrar också. De lever i ett hus som ser exakt likadant ut som det gjorde när deras föräldrar gjorde det. Och som vanligt utspelas det hela på landsbygden. Och hon har ju inte fel - överallt här omkring så finns det hus som i princip har sett exakt likadana ut i 60 år. Vanligen så har de bosatta där varit en mamma och en ungkarl till son som då mamman dött inte förmått ändra något och varit för gammal för att skaffa egen familj. Det är på en gång djupt tragiskt och mycket rart och det händer hela tiden. Sonen kommer inte iväg, han har det lite för bra där han är och är lite för väl omhändertagen. Så jag ska väl genast börja missköta sönerna lite lagom. Och sedan ska jag gå på nästa bok av Holmqvist som ligger och väntar i bokhyllan: Rapsbaggarna. Lättläst och kul och hög igenkänningsfaktor antar jag att slutbetyget på den första boken blir i alla fall.