fredag 6 september 2013

Fredagsförbannelsen

Idag försökte jag skylla felstavningar och brådska på att det är fredag. Jag menade förstås att jag känner mig lite småsliten i skallen efter en lång, lång vecka - men eftersom jag skrev till en smått bossig och rätt språknördig person i 20-årsåldern (jag vadar till knäna i sådana just nu) kom svaret tillbaka snabbt som en spottloska i motvind: "Skyll inte på en stackars oskyldig veckodag! Vad har den någonsin gjort dig?"

Jag funderade ett ögonblick på om fredagar egentligen har gjort mig något tidigare. Och naturligtvis kom jag på det. Men jag kunde inte utveckla detta i det forumet av ett flertal orsaker. Bland annat för att det är ganska personligt.

Fredagar har alltid varit en dag när jag gjort fel och/eller korkade saker. Allt från...att köpa kläder (okej, oftare skor) jag egentligen inte har råd med till att bli osams med folk jag inte vill bli osams med. Jag har haft sex med fel personer, druckit mig så redlös att jag inte kunnat gå, bestämt mig för att riva ut ett helt rum i huset och sedan måla det i en färg jag inte gillar och permanentat mig - och den gemensamma nämnaren är att detta har hänt på en fredag. Inte samma fredag förstås. Även om det skulle kunna ha hänt det med.

Jag verkar ha ett mycket sämre omdöme än vanligt på fredagar. Det har väl inte med veckodagen i sig att göra. Kanske har det mer att göra med att jag slappnar av och förbereder mig på helgledigheten så dant att jag släpper garden helt och inte ens orkar tänka mig för.

Det var länge sedan nu jag känt av den där fredagsförbannelsen. Först och främst för att jag haft egen firma i flera år där jag själv bestämt när jag vill vara ledig och innan dess var jag föräldraledig med två småttingar som inte brydde sig mycket om huruvida det var helg eller vardag. Var de vakna så skulle de upp och om det betydde att mamma var tvungen att sätta fötterna i golvet halv sex på en söndagsmorgon så var det inte deras problem.

Nu, när jag 80% av arbetstiden är på en plats där chefen inte ruckar en sekund på timmarna, så kanske jag kommer att känna av den där fredagsförbannelsen lite mer. Jag tänker mest på shopping och inköp av alldeles för dyr helgmat främst, eftersom jag passerar mega-monster-köpcentrat jag ibland nämner, varje dag med en och en halv gång min vanliga lön skvalpande på kontot.

Jag får hålla emot.

Eller, ska jag det förresten? Om man inte ger efter för fredagsförbannelsen så kanske man inte känner av söndagsångesten ordentligt? Och då får man ju inte den där "nu är det ordning i världen"-känslan på måndagen sen. Då blir ju måndagar bara en vanlig tråkdag.

Så kan vi ju förstås inte ha det.

2 kommentarer:

  1. Hahaha, alla veckodagar har sin egen sorts förbannelse, men där jag är i livet nu är jag så trött på fredagar att jag inte orkar med alla de gamla dumheterna. Rätt skönt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, så blir det förmodligen! Men att göra av med lite pengar är ju inte så ansträngande - så jag ser det som en potentiell fallgrop.

      Radera