onsdag 22 januari 2014

Hallå, Freud?

Ni som arbetar som lärare därute kanske är medvetna om att det alltid finns en elev i varje klass som har en förmåga att dyka upp lite varstans, och som gärna håller sig i närheten av lärarna på rasten för att...ja, lyssna på samtalen. Oftast är det ju av ren nyfikenhet, för att se en annan sida av den där figuren längst fram i klassrummet.

Idag hade jag en kort avstämning med min yngre, manliga kollega på filmutbildningen (som hädanefter ska benämnas BRW ). Vi pratade om vad jag tagit upp i en klass på en lektion i analys och dramaturgi. Ni vet, en sådan där modell med anslag-konfliktupptrappning-point of no return-vändpunkt... och då kom den här eleven som vanligt insmygande lite tidigare än de andra i klassrummet.

Rätt som det är avbryter eleven samtalet med frågan:

"Vad någonstans skulle man placera en sexscen i en sån dramaturgi?"

Varpå jag utan att reflektera svarar:

"Konfliktupptrappning."

Och BRW nästan lika snabbt svarar:

"Karaktärsfördjupning."

Ja, det borde ju en gång för alla avgöra vem som är romantikern av oss två, i alla fall. Hello, Freudian slip.

4 kommentarer:

  1. Nu kommer jag skriva en låååång kommentar för jag minns en forskning som jag läste på 90-talet när jag började jobba som lärare. Det handlade om olika typer av studenter och hur bra de klarade sig på tentor. Forskningen delade upp dem i tre grupper: Cue Conscious, Cue Seekers och Cue Deaf. De som var Conscious hängde noga med i vad läraren betonade på lektioner i litteratur och i föreläsningar, de som var seekers försökte dessutom få egentid med läraren, typ prata i klassrummet före och efter lektion (känns det igen) eller ta en kopp kaffe mellan lektionerna, medan de som var deaf istället förlitade sig på att de kunde nå resultat med hårda studier. Det visade sig, så klart, att seekers klarade sig bäst och de stackarna som var deaf och trodde på sin egen förmåga, de klarade sig sämst. Skulle tro att din elev klassas som en seeker, helt klart!

    Och det är självklart att sexscenen har med upptrappningen att göra, en vill ju inte se sex för att lära känna personerna, det brukar ju ändå bara vara softat ljus och konstnärliga stönanden, ingen karaktärsfördjupning alls. Om det inte är så att kvinnliga skådisars karaktär bäst beskrivs genom att vi får se deras nakna bröst...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, stämmer bra! Och sedan så får man ju förstås ställa sig frågan angående andra delen av svaret - kan man lära sig något om någons karaktär genom att veta hur de har sex? Jag kan nog se att kollegan hade en poäng där. (Men jag står fortfarande fast vid min åsikt om placeringen)

      Radera
  2. *skrattar* Hur intressant som helst! Och jag hade haft otroligt roligt åt min manliga kollegas självsäkra analys - det hade han fått höra rätt många gånger.. Men elever.. Tja, jag är en rätt så dålig "seekers"-lärare. Jag "umgås" inte med eleverna..

    Kramar

    SvaraRadera