Oplanerat och demokratiska måltider

Ju äldre jag blir desto mer inser jag att det är förväntningarna som ställer till det för en, varje gång. Speciellt när det gäller helger och fester. Hur många är det inte som har drömt om den perfekta julen/födelsedagskalaset/midsommarfesten, och istället för gnistrande snö och glada barn så har det varit lervälling och förkylda barn som hatar sin julklappar och varandra. Eller ett kalas där alla blir magsjuka dagen innan och ställer in. Eller spöregn och fylleslagsmål på midsommar.

Igår hade vi en alldeles perfekt midsommarafton, och jag hade inte planerat ett enda dugg. Jag bjöd in svärföräldrarna och en vän till oss på lunch ett par timmar innan själva lunchen skulle ske och åkte sedan ut och cyklade en mil. Jag han ändå få på mig en klänning, duka ett midsommaraktigt bord och laga grillunch. På kvällen blev vi lika oförhappandes tillbakabjudna till svärisarna på mera grillat och barnen fick ha en kompis på besök som sov över. Ingen stress. Ingen press. Inga förberedelser.

Jag tror det ska bli mer av den sorten framöver.

Lite organisation varje dag - ingen planeringsstress när det gäller.

Det låter skönt.

Jag hoppas ni hade en trevlig afton ni med - utan alltför mycket planerande. Och att ni åt något tillsammans och därmed gjorde ert för demokratin. Ni har väl hängt med i den debatten, som jag tror till största delen berodde på en liten dramatisk vinkling av ett citat. Två statsvetare från Uppsala påstod i den här artikeln: http://www.svd.se/kultur/maltidens-sociala-funktion-framjar-demokratin_8273286.svd

...att mötet över måltider främjar demokratin och att näthatare äter ensamma framför datorn. Det ledde genast till debatt via nätet. (ha!) Men faktum är att rätt många aldrig äter en måltid med sin familj. Utan alltid på andra tider. Det är lite synd. Bäst att passa på ordentligt när tillfälle ges.