torsdag 14 februari 2013

Det här med maten...

Är det inte konstigt - hur intressant en kurs än har varit och hur trevlig man än har haft med de övriga deltagarna, så är det ändå maten som är det första samtalsämnet som ska avhandlas med familj och vänner efteråt. Sedan rummen, och vägen dit. Och sedan, kanske, vad man egentligen lärt sig/planerat.

Men det är klart att det är viktigt. Människan är en primitiv varelse, och vi vill ha en mätt mage och en varm kopp att hålla i för att få upp det där avspännande oxcitoxinet och kunna tänka snabbt.

Jag är jättenöjd med LEADER-kursen jag nyss varit på  - och maten VAR mycket bra. Om det är någon som tänker hålla en kurs i Västmanland/Örebro-trakten så är Finnåkers kursgård att rekommendera på den fronten.


Det påstods förstås att det fanns ett spöke på herrgården. Förstås. En vit fru eller grå dam, sägs det. Men jag såg inget. När jag stod och sminkade mig inför middagen med låst toadörr så kändes det precis som om någon tog tag i troskanten och snäppte tillbaka resåren på rumpan på mig. En lesbisk grå fru? Finns det sådana?

3 kommentarer:

  1. HA! När jag såg bilden formulerade jag just frågan om inte det var där det spökade. Ja det är lika på alla kurser.. maten och sängarna. På dressyrkurs för Lundholm så var det en ridskolechef som alltid ville ha sovmorgon. Hon sket i hotellfrukosten bara hon fick nån jävla sovmorgon.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lägg av! Frukosten är ju det bästa...

      Radera
  2. eller en busig grå fru....

    När jag var ung hade jag en bekant som alltid, ALLTID, frågade vad jag ätit. Till frukost, lunch eller middag beroende på när under dygnet vi sågs. Så när jag o en kompis var och tågluffade och skickade vykort (tänk, på den tiden skickade men VYKORT, inte mess!) skrev vi bara vad vi ätit på hans vykort... Undrar om han förstod piken...

    SvaraRadera