Karaoke okej?

Kanske var det inte helt smart att spara så mycket skrivarbete till idag? I vanliga fall så brukar söndagen vara en perfekt dag för sådant. Men just idag så är jag lite trött, eftersom gårdagskvällen tillbringades tillsammans med bokcaféets funktionärer på...ja, typ för-för-kick-off. Vi var hur som helst på middag med revy som avslutades med karaoke.

Sjunger ni sådant? Min sånginsats för kvällen var ganska minimal. Vi hade ful-lämnat in en lapp med namn på en tjej i sällskapet, och när sångledaren väl ropade upp "Då är det plats på scen för S. med Like a Virgin" kände vi oss så taskiga att övriga tjejer i sällskapet följde med upp på scen som doakör. Värre blev det inte. Två av herrarna i sällskapet valde också att vädra stämbanden. Men inte maken. Och det var väl kanske tur för alla inblandade.

Puben ifråga är ett sådant där kul och lite udda ställe - ägarna är sångaren i ett av Sveriges mest kända och fortfarande uppträndade punkband och hans sambo. De lyckas på en gång vara precis så kultcreddiga som pubägande punkare är kombinerat med att de deltar i varenda företagarförening vi har i stan inklusive Rotary. Det ger den osannolika kombinationen att man på samma kväll får se vårt högsta kommunalråd sjunga "I beg you pardon" och tre låtar senare så går tre av stadens erkända badboys upp och sjunger "Leende guldbruna ögon" så gängtatueringarna hoppar.

Och det är väl i princip vår hemstad i ett nötskal.

Vidare till att skriva artiklar.

Men innan jag lämnar bloggen - kolla in säsong 2 av SUITS på svt och den nya serien Mr. Selfridges på samma kanal. Den nya serien handlar om hur det amerikanska sättet att shoppa och hålla ett varuhus kom till europa. Och de principerna håller än idag. Speciellt kul om man varit i London och handlat på Selfridges.