Vaknatt, glamour och äckelsverige

Ack ja, vilken natt. Jag vet att jag är en tönt av enorma mått, men jag har så fruktansvärt kul alldeles för mig själv ostörd i soffan med en filmgala på teven och obegränsat med godis tillhanda. Visst hade det varit kul att sammanstråla med andra filmvetare i år igen för en tillsammansupplevelse, men jag är nöjd ändå. Speciellt som jag hade Oscarstippat mkt bra (klicka här för gårdagens tipslista). Jag kom till en del helt oviktiga insikter om mig själv, som att jag insåg att Seth MacFarlane ligger rätt nära min idé om idealmannen - smart, bra röst, och den där totalt perversa blandningen av att kunna leverera de mest grova och låga kommentarer på ett rikigt elegant sätt. Jag kom också på att om jag skulle gå på Oscarsgalan skulle jag ha Salma Hayeks klänning och hår:

För jag skulle kunna rocka den.

Mycket viktiga och seriösa filmteoretiska iakttagelser, som ni hör.

Sedan var jag snabbt tillbaka i sportlovets diskbänksrealism med en son som hade ett mystiskt eksem och som behövde transporteras till vårdcentral för en titt.

Det konstaterades snabbt att även om det såg äckligt ut, så var det inget smittsamt utan skulle försvinna med allmän salvstrykning och extranogrann handhygien hos barnet.

Inför min lätt uppgivna min (som mestadels kom sig av att jag började känna av nattens uppesittande) så ryckte sköterskan på axlarna: "Ja, du vet det är sådan här vi får stå ut med nu! Har man skolbarn så får man hantera en massa löss och hudåkommor och mask."

Don't I know it. Vi hann inte mer än hem så var det anti-lusreklam och svampsalvemedelreklam på TV varvat med varandra. Lortsverige som blev folkhemmet som blev äckelsverige.

Även om jag är nöjd med min egen dag, så kan jag inte vara helt glad. En vän till mig är så vilsen just nu. Vilt vilsen. Hon påminner mig om när en talgoxe av misstag flyger in i huset och inte hittar ut. Ni vet, den ser inte fönstren utan bara flyger PANG rakt på det, och sedan åt andra hållet i vild panik och PANG där är nästa fönster. Och precis som när man ser fågeln hålla på och flaxa runt så vill jag ju bara att hon ska sitta still och vänta tills hon får syn på dörren. För den är ju där. Men nej. Och lika lite som man kan prata ner fågeln så kan jag inget säga som löser situationen. Bara hålla tummarna.