Bröd och skådespel och eget smör

Så fort man lyssnat till en nyhetssändning idag så har man ju åter blivit påmind om att människors mest basala instinkter tydligen bara måste upp till ytan och ut. Just nu visar nättidningarna bilder från Friends arena, full av rökmoln från en av klackarna. Fotbollsmatchen är bruten. Och på en annan plats i Sverige så sitter en mamma och fyra barn i chock och sorg, för pappan kommer inte hem. Han gick över ett torg med fel färg på halsduken.

Många har diskuterat om detta är sportkulturens fel, eller om det är ett problem som kommer sig av att vi har det för bra i Sverige och inga reella problem att kämpa emot. Tyvärr tror jag inte det. Historien igenom har det förekommit liknande våld som ett tecken på ett allvarligt systemfel som får sitt utlopp på den plats den hittar. I romarriket satte man det till och med i system. Folk slogs i och runt Colosseum, och de olika stadsdelarna styrdes av mer eller mindre organiserade ligor. Så länge som folk var upptagna med detta så letade man inga syndabockar högre upp i hierarkierna. Bröd och skådespel.

Jag orkade inte med att läsa så mycket längre i artiklarna, utan ägnade mig istället åt den trösterika sysselsättningen att läsa matporr. Ni vet, den sortens glassiga artiklar fullproppade med mat som man orkar laga på helgen och som låter lika aptitliga i beskrivningarna som de smakar i verkligheten. Men så läste jag den här artikeln: http://www.dn.se/mat-dryck/recept/appelkaka-med-brynt-smor/

Och insåg att det nu inte längre räcker med att baka äppelkaka. Nu ska man först göra sitt eget smör för att ha i sagda äppelkaka. För då smakar det så, så mycket bättre

Där gav jag upp. Där går gränsen för vad jag tänker göra. Då har man gått från lugnande matporr till ren matförnekelse.

Jag ger mig sjutton på, att under romarrikets sista dagar så stod det säkert någon matrona med rynkade ögonbryn och försökte lista ut om det verkligen kunde räknas som tillräckligt bra att bjuda på bara vaktelägg när senatorns fru bjöd på de friterade fågelbona också.