Generation evolution

De barn som växer nu och som är födda på 2000-talet - de är ta mig sjutton lite läskiga. Det är bara att lägga sig platt på en gång och erkänna sig varvad och omkörd och inse att jag möjligen, MÖJLIGEN kommer att kunna hjälpa mina söner med läxorna upp till nian trots att jag är inne på mitt sjunde år på universitetet och trots att jag arbetat som gymnasielärare i åtta år.

Det kommer inte att räcka långt.

Lugn, bara lugn - detta är inte ett skrytinlägg över mina egna barn, det här är bara en observation i ren förundran. Samma förundran som när man ser något underbarn hoppa höjd eller uppträda i Idol med total självklarhet.

Jag tittade på Masterchef Junior (från annat land än Sverige).

Det finns alltså tioåringar som kan förklara skillnaden mellan en kyckling involeté och en kycklin voloutée. (jo, det förhåller sig som kaffe latte till café au lait - som om den förklaringen skulle göra det lättare) och sedan LAGA det också. Utan recept. Som inte är nöjda med sin trifle för att lagren är lite odistinkta, men däremot blev paneringen med krossade örter på laxen helt perfekt.

Kolla in detta klipp! OMG!

Ja, det känns ju betryggande att när min generation tappar förståndet helt av all LCHF-kost och hjärnförstörande sötningsmedel så kommer nästa generations robotstyrda gourmetmatsspäckade ålderdomshem vara den perfekta platsen för oss.

Jag tror att det till viss del beror på att det är okej att utveckla sina talanger och att nörda ner sig för barn idag. Och där kan vår egen generation klappa oss lite försiktigt på axeln. För alla mini-Hermiones och Mini-Sheldons vi hittat på och visat fram.