Sakers onödighet

Det är lite svårt att veta vad man egentligen kommer att behöva och använda mycket att alla prylar son passerar in i ens hus. Vi har, sedan några år tillbaka kommit till en punkt där väldigt många av våra saker är sådana vi egentligen klarar oss utan. En del har vi packat ner i lådor och sedan helt enkelt glömt bort att vi äger. Och andra har vi återupptäckt efter några månader och börjat använda varje dag utan att förstå hur vi kunde klara oss utan den.

Vissa har varit ganska oanvändbara från start. Som sockervaddsmaskinen och glassmaskinen. De var roliga en gång och sedan är de nu bara elektroniskt skrot som ännu inte hittat till återvinningen. Sodastreamern tvivlade jag på att vi skulle ha särskilt mycket nytta av, men den använder jag varje dag istället (sedan jag upptäckte att om man sodastreamar Funlight så smakar den som 80-talsläsk).

Men vi fick hem en sak förra veckan som egentligen är helt onödig. En LED-tillsats till badrumskranen. Om man spolar kallt vatten så blir lampan:

 

Alltså blå, och om man spolar ljummet vatten så blir lampan:

 

Hulken-grön. Nu kan ni säkert gissa vilken färg lampan får om man har varmt vatten.

 

Japp. 

Jag valde ut den prylen som den mest onödiga av alla dem vi äger just nu - men å andra sidan - bilderna blev ju rätt häftiga! Så jag kommer att ladda upp en del av dem på en fotosite där jag medverkar. Och då har jag inte bara använt dem för en blogg, utan också för foto och som grädde på moset för att inte tända lampan på nätterna på toa.

Så då kanske detta är en riktigt användbar pryl? Till sist vill jag ställa er samma fråga: Vilken är den mest onödiga pryl ni äger just nu?

Ofärdigt

Det svävar omkring en mängd fotoutmaningar i bloggosfären och jag har valt att hoppa på två av dem. Den ena är i princip avslutad och den andra är nyss påbörjad, men båda två har det gemensamt att man genom fotografi ska lära sig se saker på nya sätt.

Den första utmaningen gick ut på att man skulle ta 30 selfies under en månad och jag tog den sista idag. Nu är bara frågan hur man presenterar 30 bilder på ett vettigt sätt i blogg - någon form av bildspel vore förmodligen bra. Så det ska jag ta tag i. Men att först ladda ner och sedan ladda in bilder i något program kommer att ta en stund... så den avslutade utmaningen blir ett helgprojekt. Redan nu kan jag säga att man i alla fall vänjer sig väldigt mycket vid sitt eget ansikte om man fotar det i en hel månads tid och på ett helt annat sätt än då man ser sig i spegeln på morgonen efter att ta borstat tänder. Så ja, redan nu har jag kommit fram till att jag kan se viss nytta med självporträtt för dem som har några issues med sitt utseende. Men shit vad jag samtidigt är trött på mig själv.

(sista selfien i utmaningen blev denna:)

Den andra utmaningen går ut på att man ska se sitt hem på ett nytt sätt och kommer från en homestyling-blogg. Tydligen så blir folk så imponerade av sina egna hus och saker efter att en stylist fixat med dem att de knappt vill sälja huset längre... Så här ska man göra:

ta valfri och vardagsstökig del av huset

Gör sedan detta:
1) Ta bort majoriteten av alla prylar du har framme till vardags
2) Dölj skräpiga ytor och/eller ändra bildutsnittet
3) Häng/ställ vissa saker symmetriskt och gruppera andra intressant
4) Lägg till belysningselement som t.ex. levande ljus
5) Extrabonus för intressanta närbildsutsnitt

Kanske något i den här stilen? Det var i alla fall ett ganska roligt sätt att städa huset... Den här utmaningen är nog mer för folk som jag som har prylar lite högt och lågt. Vissa av mina bekanta lever i hem som ser homestylade ut hela tiden. Så där finns det ju ingen riktig utmaning att ta tag i!

Återkommer i helgen med färdigt resultat av båda utmaningarna. Detta var bara en preview!

Två listor, inget samband

Men några få minuters mellanrum idag läste jag två listor som inte har något gemensamt direkt, men som var lite kul att fundera över. Den första var från Expressen och innehöll "9 tips för att alltid ha ett välstädat hem". Det har ju inte vi. Så jag började läsa för att ta reda på var vi missade!

Prydliga människor...
1: lägger alltid undan sina kläder varje kväll. (Det gör vi iofs också... eller snarare, jag lägger undan allas kläder)

2: De har bara en sak av varje (HA!! Där förlorar :vi storartat. Vem lever med bara en osthyvel, eller ett durkslag? Sedan behöver man inte, som vi, ha 37 av varje sort... det håller jag med om)

3: De rensar bland sina papper (Tja... lite ibland, så.... nej - alltså. Speciellt dåliga är vi på att slänga tidningar vartefter)

4: De torkar upp alla fläckar direkt (Ja, åtminstone görs det då jag är hemma. Resten av familjen är lite allergiska mot disktrasor, tydligen, och tycker att de är läskigare än fläcken)

5: De lägger inte en massa saker på sängen (Det gör vi aldrig. Så poäng, där)

6: De ställer tillbaka saker där de hör hemma. (Ja, jag gör det. Men jag hinner inte alltid med alla andras grejer - och visst, lite slarvar jag med det jag också)

7: De lägger undan ytterkläder och skor (lite halvbra där, på grund av platsbrist. Det mesta hamnar ändå i hallen)

8: De låter aldrig disken stå (Ähum. Jo, det händer!)

9: De dammar och dammsuger lite och ofta (jo, så gör vi)

Så, man skulle kunna säga att vi följer hälften av tipsen och det motsvarar också det faktum att vårt hem är sådär halv-välstädat. Och jag måste också säga att de personer vi känner som har de mest välstädade hemmen också följer alla de där reglerna. Det vet jag.

Sedan hittade jag också en lista i Elle Decoration, som gav fem tips för dem som ska bli sambos, och den delar jag mest av allmänintresse! Här är deras överlevnadsguide:

1. Tänk efter före - flytta ihop av rätt anledningar och om någon partner är tveksam, gör det inte!
2. Sök neutral mark - Försök enas om en helt ny bostad istället för att en flyttar hem till den andre.
3. Håll på rättvisan - se till att bådas smak får lika mycket utrymme och att eftergifter kompenseras i form av andra fördelar
4. Skaffa diskmaskin
5. Tänk positivt

Jag tänker mig nog att lista nummer ett ändå kändes lite mer "on point" men här har ni dem båda! Nu tillbaka till fredagsstädningen, där vissa punkter kommer att följas. Kanske "tänk positivt"...

Påsktrender

Förra helgen var jag på påskmarknad där jag pratade med en försäljare om pynt-trender. Hon sade att folk i allmänhet väljer mer dämpade färger och naturmaterial när de pyntar inför jul och påsk.
Litegrann i den här stilen:

För att det ska stämma bättre ihop med de allmänt vit/beiga inredningarna.

När jag tittar mig omkring hemma så inser jag förstås att någon trendföljare är jag ju icke.

 

Så nu har jag väl bara att bestämma mig för om jag är vansinnigt före min tid eller efter min tid. Eller bara gör lite som jag vill.

Jaha, då va're kört!

Under hela 2011 hade jag en plan som i princip gick ut på att jag skulle ta ledigt i oktober eller november och göra ingenting. Det var en mycket vettig plan, eftersom våren och sommaren gått i ett enda snurr av skrivjobb, föreningar, EU-projekt, hus som saknade golv under ett par veckor och bokcafékvällar.

Sedan kom hösten och nä, jag tog inte ledigt. Det blev bara framflyttat och sedan var det jul och så blev det påsk och sedan - ja, då blev det denna helg.

Nu har vårbruket börjat på allvar på gården från och med idag. Startskottet har gått och nu finns det inte en chans till ledighet förrän det är höst igen.

Vi kommer att ha en chartervecka i maj, och that's it. I år gör jag mig inga illusioner om någon kommande långledighet.

Men det är okej.

För i trädgården ser det ut så här:

 

Jag får trösta mig med att jag bor på en sådan plats dit andra människor åker på semester för att det är så vackert där. 

Utsikt från ett fönster

Vi har två fönster hemma där jag inte har tillstymmelse till gardiner, helt enkelt för att jag tycker utsikten är för bra. Dessutom vetter det ena fönstret mot syd och det andra mot nord, så det hela blir väldigt symmetriskt.

Jag hade tänkt knäppa ett kort eller två genom dessa fönster under året bara för att följa årstiderna.

Så här långt har våren kommit i Mälardalen:

Här är köksfönstret, och utanför står mitt älsklingsträd. Jag fick det som present, ett persikoträd som var tvunget att planteras vid en södervägg och som hade mörkrosa blommor. Eftersom persikoträd är notoriskt sköra, ympas de på andra träd. Det knäcktes ända nere vid roten första hösten.

Jag lät stubben stå kvar, och hör och häpna - på tre år växte det upp ett tre meter långt körsbärsträd istället. Med vita blommor. Jag kallar det mitt överlevnadsträd.

Så här stora knoppar är det på trädet just nu. Lagom till min födelsedag brukar jag få extra vacker utsikt när jag lagar mat, det är trevligt.

 

...och så här är utsikten från vårt sovrumsfönster, rakt ovanför ett äppelträd.

 Det skulle behöva beskäras mer, men samtidigt blir det som en vit kanapée att titta ner på på försomrarna när man vaknar. Inte fult det heller. Så här långt är äppelträden gångna:

Det tar sig. Långsamt.

Måla som Mondrian

Eftersom vädret inte riktigt är på den nivån att man vill springa trallande ut i trädgården idag heller, så tror jag att jag ska föreslå för åtminstone yngste sonen att vi bara ska hänga i matrummet och måla och rita på eftermiddagen. Det är ju det som är det absolut bästa med att jobba som egen företagare. Jag jobbar fem timmar på förmiddagen, hämtar barnen, är med dem hela eftermiddagen och kör lite mera jobb på kvällen efter middagen. Visst, vissa veckor funkar inte tidsschemat fullt ut. Men oftast går det.

Jag har varit jättesugen de senaste dagarna att måla lite i extremt grafisk stil som Piet Mondrian.

Jag har i och för sig ingenstans att hänga en eventuell målning i den stilen. Den passar inte i ett endaste rum i vår glorifierade torparstuga. Men ändå...

Egentligen misstänker jag att jag bara vill ha denna:

För DEN skulle i alla fall passa på mig.

Storm, sommartid och vandrande hjärnor

Hur gammal börjar jag egentligen bli? Det känns litegranna som om det är något som man gör då man är 80. Klaga över sommartiden.

"Vad ska det vara bra för? Då får jag ju än mindre sömn på nätterna och den är min själ dålig som den är!"

Äh. Nu har jag gjort det i alla fall. Jag har ju så många pensionärspoäng på mitt konto i alla fall att jag snart måste ha en dag när jag ligger i soffan och äter chokladbollssmet i bunke och tittar på Twilight för att jämna ut det hela.

Sedan stormade det rejält i natt också, så det tog mig två timmar att somna om efter att jag väckts av att skottkärran ute i trädgården for in i husväggen med ett KA-BLAM! vid tretiden.

Och till lunch idag ska jag göra reportage från en "Brainwalk" där folk går på promenad för att samla in pengar till hjärnforskningen.

Hej från surtanten. :-(

Suits, stormar och en massa vitaminer

Idag är äldste sonens egentliga födelsedag. Men det går ett monstervirus på skolan, och efter kalaset igår eftermiddag började han huttra. Elva igår kväll fick han hög feber. Så idag har jag familjen hemma. Maken hade tagit ledigt för att frakta pojkarna till Lek och Bus på eftermiddagen - det blir det inget av med det.

Tack och lov att jag mestadels jobbar med bilder idag. Kräver ingen speciell ostördhet. Jag ska göra annonser för web. Det stormar utomhus till råga på allt, så vi håller oss inne och äter vitaminer och mineraler i alla de former vi kan hitta dem. Vi vuxna tar även pillersorten. Jag har inte tid med feber just den här veckan.

Jag passade på att introducera maken till en ny serie som börjat på svt - Suits.

Från början tyckte jag den innehöll en massa "det där har jag redan sett...."

Huvudpersonen är en karismatisk, karlakarl med välbetalt jobb (MadMen...) och jobbar på känd advokatfirma som bara anställer folk från Harvard (Firman...)

Roll två är en yngre kille med fotografiskt minne (Unforgettable, Sherlock, Psych) som kommit på avvägar i livet (Good Will Hunting) och som av ett misstag hamnar på anställningsintervju hos huvudpersonen, som letar efter en yngre version av sig själv. Han får jobb på advokatfirman.

Släng in ett par ûbersmarta och ûbersexiga kvinns som alla är lagom ouppnåeliga, en bästa kompis till den yngre killen som säljer knark och som har en alldeles för bra flickvän och en slemmig kontorsstreber som kommer göra allt för att sätta åt dem...ja, då har ni hela intrigen. Plus en massa referenser till filmer som manusförfattare älskar att kasta in. Batman och Robin, Clemenza i Gudfadern osv...

Det borde inte vara bra. Men det ÄR det. Himla bra serie.

Det stomar idag i Mälardalen. Vågar man hoppas att allt skräp blåser UT från trädgården istället för IN?

Ha, ha! Klar!

Igår kväll sade min äldste son "Men mamma, om du inte hinner måla klart i kväll så kan du ju måla i natt också!" Jag skyller på TV. Jäkla Fixa-rummet Isabelle och smart redigering som får alla barn att tro att det tar en halvtimme att måla om ett rum och bygga möbler av några sockerlådor...


I alla fall, envis och snål som jag är har jag nu gjort klart vår egen rymdvägg istället för att köpa en tapet för 800 (!) kr kvadratmetern.


Kostnad blev ca. 60 kr för den svarta väggfärgen, 69 kr för akrylhobbyfärg (Biltema) och penskar hade kostat kanske 30kr. Men sådana hade vi redan.


Så här gjorde vi (och med vi menar jag huvudsakligen jag):


Först målades väggen svart och sedan ritade vi dit cirklar i olika storlek med vit färgpenna.

Sedan målade vi dit grundfärg på varje planet, enligt instruktioner av den lille astronomen på bilden ovan.

Efter att färgen torkat lades alldeles för många detaljer till på varje planet.

Till sist blev det atmosfärer, ringar runt Saturnus och Neptunus och sist stämplade vi dit stjärnor.

...och jag är väldigt glad att det är klart för jag tänker aldrig göra om det.

Godmorgon.

Universums härskare!

Man får helt enkelt klösa åt sig lite makt och omnipotens där man kan få det. Som igår, till exempel. Då arrangerade jag om solsystemet tills jag gillade hur det såg ut.

Jag bara: "Sorry, Mars, du får flytta dig till lite vänster om Uranus (insert joke here)."

Ja, på pojkarnas vägg, alltså. Alla planeter måste målas i tre steg och tar tid.Vi gjorde cirklar och en del av grundfärgen igår.

Underligt nog är universums härskare också den som tömmer kattlådan och diskar. Så jag får ta tag i det nu då.