tisdag 1 maj 2012

Odla Stevia

Livsmedelsindustrin är intressant. Och med intressant menar jag förmodligen en av de mest kapitalspäckade och därmed korrumperade industrier vi har. Naturligt nog, eftersom vi måste äta. I västvärlden är det inte många promille av mänskligheten som har möjlighet att själva odla sin egen mat, utan födoämnen måste fraktas och förvaras och säljas. Det är alltså ett system som 100% av befolkningen måste förhålla sig till vare sig de vill eller inte.

Vi har funderat en tid på att börja odla den här örten hemma:

Ströflockel, eller Stevia Rebaudiana. Den är 400 gånger sötare än vanligt socker. Örten i sig liknar mynta och jag gissar rakt av att den alltså kan odlas här (där mynta växer snabbt som kvickrot).

Stevia godkändes 2011 för att användas som sötningsmedel i mat i EU. Ett stort framsteg på den punkten, eftersom det just nu förhärskande sötningsmedlet är aspartam, som bryts ner till t-sprit i kroppen. Det som bryts ner alltså, eftersom kroppen bara klarar att hantera en viss mängd aspartam/dygn. Resten stannar kvar. Stevia lämnar kroppen helt och påverkar inte heller insulinnivåerna i kroppen under tiden.

Man har gjort undersökningar som tyder på att Stevia jämnar ut blodsockernivåerna och sänker högt blodtryck, men inget har kunnat bevisas till fullo. I vissa länder som till exempel Japan har man ätit ströflockel som vi äter oregano hur länge som helst utan några negativa effekter.

Nu kommer vi då till problemet. Örten Stevia får inte säljas som livsmedel i Sverige och övriga EU. Den finns alltså inte att köpa i kruka bredvid rosmarinen och basilikan på ICA eller Hemköp.

Hur funkar då detta? Stevia är ju godkänd för användning i livsmedel? Nja. Stevia får användas som sötningsmedel bara om det är i form av en 95% lösning av steviolglykosider. Ett preparat/lösning som är patenterad. Patentet löstes samtidigt av två olika företag och ägs av dem. Man kan inte ta patent på en ört (Vem skulle äga detta? Evolutionen? Gud?) men man kan ta patent på en speciell lösning som tillverkas av en ört.

Så alltså får vi nu köpa Stevia som frö i kategorin trädgårdsväxt, som en pelargon eller en krasse eller en pansé (alla dessa går förresten också att äta om man vill) och äta själva. Kanske dela med oss till grannarna och byta bort på plantbytardagar.

Men sälja som mat? Nej, det går inte.

7 kommentarer:

  1. Vad intressant! Jag har precis köpt fun light sötat med stevia och den var god. Hmm..kanske ska odla på balkongen..både stevia och mynta.

    SvaraRadera
  2. Låter som en massa buffens och båg. Jag borde också börja äta den där växten, eller det sockret menar jag. Jag odlar absolut ingenting. Inte ett träd på gräsmattan.Men jag tror jag skulle tycka om det. Om jag bara började odla. Det är ju roligt att handla :). Så då kanske jag skulle gilla och handla lite plantor och frön med menar jag. Ha en fin dag! /Helena

    SvaraRadera
  3. BAH. Jag köper nog ett paket strösocker istället. Låter lättare. =)

    SvaraRadera
  4. Stevia är ett mycket vanligt sockersubstitut i stora delar av världen och jag personligen älskar det. Sedan så avskyr jag ju allt vad raffinerat socker heter... Det är tyvärr vanliga reaktioner att man tycker att den växande plantan är fuffens medan det blekta/raffinerade strösockret är naturligt. Men jag föredrar det som ser mest naturligt ut.
    Odla på!!

    Jessica

    SvaraRadera
  5. Odla på! Och ordna bytardagar! Hade jag bott närmare hade jag gärna bytt. Inlägget fick mig nästan att vilja börja odla.. Tack för att du upplyser!

    Hoppas dagen blir bra! Kram

    SvaraRadera
  6. Intressant! Detta missade jag nr det skrevs. Måste undersöka för eventuell odling nästa sommar.

    SvaraRadera
  7. Jag ska sätta ut 19 plantor i odlingslådor som jag isolerar för att se om det går att övervintra. Mycket spännande. Jag har en dotter som bara får äta 900 kcal per dag ,så hon har ätit,druckit allt med sötningsmedel för att få ner kaloriintaget, Det ska bli spännande och se resultatet,Vill någon veta mer så fråga bara. /lisa elisabeth lundholm

    SvaraRadera