Jag läste i någon sorts nyårssammanfattning att de bilder som folk irriterar sig mest på på facebook och instagram är folks matbilder. Jag kan hålla med. Det är då förskräckligt vad folk ska fota precis allting de äter! Antingen det är för att visa hur duktiga de är på att laga mat, eller som någon sorts allmän information om vad som serveras på ett uteställe, eller som en komplimang till kocken, eller till och med som någon sorts illustration på hur dåliga de är på att föda sig själva (sådana bilder som vanligen är rätt kul och visar en vidbränd burgare med en symbolisk morot bredvid). Oh, och så bilderna på dietmat förstås. Det kanske i och för sig behövs för att på allvar ska tro på att alla dessa viktminskningsmenyer smakar gott på riktigt. Bildbevis.
Hur som helst så ger det stora överflödet av matbilder lite prestationsångest när man ska fota mat "på riktigt". Ni vet, till en kokbok, till exempel. Igår kväll höll jag på att mixtra en bra stund för att få en bild med saffranscheesecake på som både var a) illustrativ och b) någorlunda snygg och c) julaktig. Det är när man står hopvecklad som ett z över kamerna och puttar en ljusstake centimeter efter centimeter åt vänster för att få rätt ljus genom granatäpplekärnorna som man märker att matbilder blivit avsevärt mer matporr än de var för några år sedan. Och att man självklart påverkas av alla "Lunch med finaste!"-bilderna.
Från igår....
Och från min 80-talskokbok. No mood light required.
