Får man säga att man älskar sitt jobb?

Det vore ju märkligt om jag inte gjorde det, i och för sig. Det är mitt eget företag, det var jag som kom på idén. Men ändå är det ju många som gör samma sak och sedan kommer på att det inte var så roligt.


Fortfarande så tjänar jag inga jättepengar och ibland är jag helt överhopad av jobb som jag inte vet om det kommer att betala sig eller inte. Jag skulle behöva två anställda och en nanny emellanåt. Som skulle jobba gratis då, förstås.


Men jag gör det jag vill. Och om jag vill kan jag göra det i pyjamas. Eller ta en paus och sticka ut och springa. Eller vara hemma med barnen när jag vill.


Ändå var det faktiskt inte det jag tänkte på nu. Utan att jag alltid får åka på så kul skrivjobb. Jag får se så mycket och möta så många människor jag aldrig skulle träffa annars. Jag är inte feg för att prova på nya saker, jag är ganska så orädd där. Men jag är inte heller typen som letar på en massa nya äventyr.


Där är jag lite lat. Jag vet att det finns familjer som varje fredag sitter och surfar runt efter spännande nya evenemang att besöka. Men så är inte vi. Det gör vi aldrig.


Så jag är hemskt glad att bli "tvingad" iväg på invigningar, konstutställningar, tävlingar, teatrar, föreställningar och föreläsningar.


Igår lärde jag mig mer om kroppen och hjärnan och sömnen. I morgon ska jag titta på istöltande hästar.