Oharmonisk simtur

Igår var jag med äldste sonen på simskola. Den hålls givetvis i ett badhus, så jag tänkte ta tillfället i akt och simma lite själv. Vi gillar badhuset ifråga riktigt mycket, inte minst för att det är ett äventyrsbad och det är mellan 30 och 36 grader i bassängerna. Inget blåfruset huttrande medan man väntar på barnen, alltså.

Men för motionssimmare är bassängen katastrofal...

Det finns en bana. Man får rum två i bredd. Och i den ska man då trängas med alla andra som kommit på samma idé. Det blir inte särskilt harmoniskt.

Har man tur så hamnar man med några som simmar ungefär lika snabbt och som förstår alla de där oskrivna reglerna... som att det inte är läge att crawla eller simma ryggsim med alltför stor iver, att man simmar motsols och håller åt sig när man möts och sådant där.

Men sedan finns det ju dem som anser att de minsann har betalat ett inträde på 45:- och då ska de göra det mesta möjliga av det. Som de två bekanta, en man och en kvinna i 60-årsåldern igår som knappt kunde simma utan gick på botten större delen av längden. Två i bredd. Med en meter emellan sig. Och pratade.

Ja, och alla andra simmade då runt dem i alla möjliga konstiga formationer, halvvägs upp på bassängkanten, under, i delfinstil emellan...

Jag blev så himla frustrerad efter en kvart att jag var tvungen att gå upp.

Inte vilsamt.

Om jag fick välja, så skulle jag vilja simma någonstans sånthär:

...och vila ut efteråt någonstans sånthär:

Var vänliga att notera den totala bristen på "folk".