söndag 25 mars 2012

Storm, sommartid och vandrande hjärnor

Hur gammal börjar jag egentligen bli? Det känns litegranna som om det är något som man gör då man är 80. Klaga över sommartiden.

"Vad ska det vara bra för? Då får jag ju än mindre sömn på nätterna och den är min själ dålig som den är!"

Äh. Nu har jag gjort det i alla fall. Jag har ju så många pensionärspoäng på mitt konto i alla fall att jag snart måste ha en dag när jag ligger i soffan och äter chokladbollssmet i bunke och tittar på Twilight för att jämna ut det hela.

Sedan stormade det rejält i natt också, så det tog mig två timmar att somna om efter att jag väckts av att skottkärran ute i trädgården for in i husväggen med ett KA-BLAM! vid tretiden.

Och till lunch idag ska jag göra reportage från en "Brainwalk" där folk går på promenad för att samla in pengar till hjärnforskningen.

Hej från surtanten. :-(

5 kommentarer:

  1. Tur den inte träffade fönsterrutan.
    Ha en ljuvlig vårdag!!

    SvaraRadera
  2. Hihi, skrattar lite, min man säger att jag är som en pensionär redan...vet inte vad han pratar om..kram Diana

    SvaraRadera
  3. Surtant va? Jag vrålade nyss håll käften till en idiot som stod och busvisslade åtta gånger efter en tjej som cyklat långt åt helsike för länge sen. Då fick jag nog. Med andra ord, jag är också surtant =D

    Läskigt med blåsten.

    SvaraRadera
  4. Hahaha, en liten häxan surtant minsann! Själv ser jag fram emot den dag timmen kommer tillbaka, då ska jag njuuuuta!

    SvaraRadera
  5. Inte då. Att vara panschis är underbart. Har jag hört...Och jag säger som Freja - underbart när man väl får tillbaka den..

    Kram

    SvaraRadera