Vanesaker

Om en liten stund måste jag hjälpa två skolkillar att fixa till sig inför lågstadiediscot som startar höstlovet, och hela dagen idag har jag också hjälpt betydligt större skolkillar (och ett par tjejer) att sminka blåtiror, sätta dit lösskägg och sådant som man kan göra på en filmutbildning dagen före lovet. Jag har två fulla väskor stående i hallen med penslar, latex, figurvax, färger och låtsasblod - och jag överväger att låta dem stå där till någon gång i december.

Jag känner mig lite mör.

 

Under hela dagen - eftersom den ägde rum på en filmutbildning, så har vi också fotograferats och filmats. Det tar förvånansvärt liten tid innan man vänjer sig vid det. I hela sitt smått rödblommiga, rynkiga, vinterbleka och allmäntrötta skick. 

Det är ungefär som alla de fulbilder som tycks existera på mig i lokaltidningarnas arkiv och som slängs upp så snart något ska ske med bokcaféet, till exempel. Efter ett tag orkar man inte reagera.

Men idag kom jag hem till en trevlig överraskning också - en av mina författare var i SIN lokaltidning. Sådant är mycket bättre, sånt kan jag definitivt vänja mig vid :-)

 

Hur fin underrubrik som helst, också!