Tro på turen

Igår hade jag en dag med tur och framgång. De kommer inte så ofta de där dagarna, då man känner att man helt enkelt inte kan missa. Det känns som något hämtat ur en Harry Potter-bok (Halvblodsprinsen?) då Harry vinner en trolldryck, Felix felicitas, som ger honom obruten tur i åtta timmar framåt. En dryck, som är så potent att den naturligtvis räknas som doping i magivärlden. Så.

Min fall back-reaktion på en sådan dag har vanligen varit skräck. Jag har tänkt "Uh-oh! Nu har jag haft för mycket tur på sistone, nu kommer himlen att ramla ner över mig!" Det är förstås en allmäntråkig och fullt normal reaktion på en osäker uppväxt då vanligen katastrofer faktiskt HÄNDE.

Så nu tänker jag faktiskt vara onormal och otråkig och faktiskt bara anta rakt av att mitt flyt kommer att fortsätta. Det känns som en gynsam tid för sådana tankar - sommarsolstånd och allt!

Jag tänker inte ens gardera mig och ta i trä eller knacka tre gånger eller någonting. Utan bara inse att jag har jobbat hårt som en liten iller och nu kommer belöningen.

Och Jante kan ta sig därbak.