söndag 14 oktober 2012

Saker man lovar. Del 429.

Det här är ett inlägg om saker jag lovar mina barn. Saker som sedan måste hållas, då förstås, om man inte vill verka inkonsekvent. Innebandyträningen har startat för året och i år är innebandyskolan för 2005:or 06:or och 07:or populärare än någonsin. Kort sagt, sporthallen har varit full till bristningsgränsen.

Det gör träningarna gapiga och bråkiga och jobbiga, och den yngste sonen vägrade helt enkelt att gå in på planen förra veckan. Nu ville jag inte att det skulle bli en stor grej av att han vägrade - i vår familj har man all rätt i världen att vägra göra något - men har man först tjatat om det i en längre tid så måste man i alla fall prova ordentligt. Som typ faktiskt SPELA en stund.

Jag har förstås barn som inte är dummare än att de förstår att utnyttja den här regeln till sin egen fördel. Så yngste barnet sa genast:
"Men mamma, du har lovat att du skulle prova spela Minecraft, för om man inte provar ORDENTLIGT, hur kan man då veta att man inte gillar det!?"

Dealen blev alltså till sist att sonen skulle prova innebandyn ordentligt trots överfull träning och jag skulle prova Minecraft.

Vad blev slutresultatet, undrar ni?

Ja, sonen tänker inte träna någon mer innebandy i år.

Och jag bygger en hel stad i Minecraft.

Tur att det inte var World of Warcraft det gällde.

(men man KAN faktiskt bygga en del coola grejer...)

5 kommentarer:

  1. Ha ha ha! Nu är du fast. =D

    SvaraRadera
  2. Minecraft! Låter som något jag borde göra med min son. Min son var lite påtvingad att fortsätta med pingisen, då jag tyckte att det var en utmärkt organisation kring pingisen. Som tur är har sonen fått en nytändning och älskar pingisen igen. Tur det! Det är aldrig lätt att veta hur hårt man ska driva att de fortsätter med någonting som man någonstans tycker är bra. Det är väl den där berömda magkänslan som ska råda. Kanske hittar din grabb tillbaka till innebandyn, kanske inte, men lite sött är det i alla fall att du har hittat till mindcraft.
    Allt gott!

    SvaraRadera
  3. *skrattar* Mohahahahahaha, och nu är du också fast!!! Vi har samma deal här hemma. Och mina killar tycker den är helt rättvis - den gör att vi faktiskt kan kompromissa om viktiga saker. En bra regel. Som gjort att jag numera spelar "Skygrim".. *suck*

    Kramar

    PS. Jag har skickat min berättelse. På FB. Hoppas den kom fram?

    SvaraRadera
  4. Hahaha...ja, så det kan bli. :-) De blir aldrig strandsatta barnen iallafall. De har alltid svar på tal. Hoppas du får en Godnatt. Kram

    SvaraRadera
  5. Hahaha, de är duktiga på att hitta kryphål och få sina föräldrar dit de vikll. Mina ungar har spelat minecraft så läne att de inte längre försöker få mig att börja. Tur, för jag skulle bli helt maniskt! Men ha svårt för de läskiga spindlarna...

    SvaraRadera