Mänskligheten. Japp.

Om man inte vill bli mörkrädd på riktigt jäkla allvar, så ska man inte läsa tidningen alltför noga idag. Det är skottdraman med barn inblandade och tonårstjejer som blir ihjälslagna av osorterade frigående dårar och kvinnor som har vapen och skelett som inredningsstil.

Ibland drar det ihop sig till rena kluster av galenskap och elände i den mänskliga världen.

Då och då diskuteras det hur folk skriver vansinniga kommentarer på bloggar och till nätartiklar, och visst, man får inte någon jättetro på mänskligheten när man läser till exempel de som kommenterar på aftonladet.se efter artiklarna. Hela resultatet av att man nu måste använda ett facebookkonto för att kunna kommentera blev ju bara att de värsta dårarna skaffade sig alias och fortsatte i gammal god stil.

Vad jag skulle komma fram till var egentligen, att även om vi är mer medvetna om vad som sker inuti folks huvuden nu, så har de förmodligen varit lika störda hela tiden. Nu kanske man bara kan få en fingervisning eller två om var de finns innan de plockar upp motorsågen och går ut på stan.

De värsta är väl ändå de personer som bäst lär sig maskera psykopatin. Jag och en vän pratade om ett just sådant välartat monster (jorå, termen kommer från Dexter) som finns här i stan. När han var yngre kunde man se lite av insidan speglas på utsidan, men inte nu. Nej, numera är han så polerad...ända ner till skospetsarna. Jag är ingen bebis direkt, om jag står bredvid honom mer än två minuter i taget så pingar psykopat-radarn så högt att jag nästan får tinnitus.

Men om jag hade varit säg, arton, nitton?

Brrr....

Och nu har jag skrämt mig själv så mycket att jag inte kommer att titta mig över axeln hela kvällen. Jag kanske ska lägga ner hela det här med "folk" ett tag och gå ut och sätta mig i majsen med vildsvinen istället.

God eftermiddag.