Stulen tid och skräp-TV:s helande kraft

Utan att protestera det minsta jobbade jag till kvart över tio igår kväll och började om klockan 06.15 idag. Jag hade nämligen en listig plan att stjäla lite barnfri tid åt att göra något jag faktiskt såg fram emot. Ta en tjej-promenad med min vän T. och hennes dotter. Kanhända dottern inte gick så långt, direkt. Hon kan nämligen inte riktigt det än. Men hon var ju med i alla fall och såg hemskt söt ut under tiden.

Efter den lilla pausen var det bara att kasta sig över datorn igen och försöka motivera fram lite arbetslust. Jag tog förstås till mitt gamla hederliga knep att samtidigt fylla mitt huvud med "white noise". Nu kan jag inte använda mig av den vanliga varianten, som vågor eller regndroppar eller så. Eller musik. Jag lyssnar för mycket. Är man extremt auditiv så är man.

Men jag kan titta på skräp-TV. Speciellt reality-TV. Det är helt underbart, hela hjärnan stressar ner och slappnar av. Sätt mig framför någon dokusåpa och ett sådant där brainwave-spel samtidigt, och jag skulle skjuta den där bolljäkeln ut i omloppsbana...

Just nu är min främsta nollställare Extreme Couponing från TLC. Det är ett egentligen helt meningslöst program som visar hur vissa personer i USA lär sig utnyttja kupongsystemet så att de kan lägga upp enorma lager av varor utan och bara betala mellan 0-5% av den totala kostnaden. Det är rent meditativt. Kolla bara:

Från samma kanal kan jag tipsa om ett ännu meningslösare program: Craft wars.

Tori Spelling (!) är programledare för ett program där olika lag tävlar om vem som kan göra bäst pyssel. 

Längre från Dokument inifrån kommer man inte.