Ätbara klappar

Idag har vi passat på att göra lite ätbara klappar. Pojkarna har första-dagen-på-lovet-ångest och vill göra allt de har planerat för 18 dagars ledighet NU GENAST och samtidigt och blir därmed osams hela tiden. Det är lika bra att hålla dem sysselsatta med saker som att skära grönsaker.

Jag blir själv mer och mer förtjust i presenter som går att äta. Inte presentkort på deli och sådant - nej, för dem glömmer jag ständigt att lösa in. Och inte Aladdin. (Eller fan, där ljög jag. Det har aldrig någonsin lämnats en chokladask oäten i detta hus). Men sylter och safter och praliner och vin och inläggningar och torkad renskank och pepparsalami och shortbread biscuits och téer och mysko kaffesorter och sådant i lådor och fina korgar och cellofan och så.

Sådant föredrar jag oändligt mycket mer än någon glaspryl som man måste hitta en plats för efter jul (eller lägga undan på vinden och sedan komma ihåg att ta fram nästa gång givaren kommer på besök).

Och jag tycker också om att ge bort mat. Speciellt till sådana som redan har "allting".

Idag har vi hittills gjort chiliolja och pickles och sylt och ska snart ge oss på att chokladdoppa lite pepparkakor. Där är det viktigt att chokladen motsvarar halva mängden av den slutliga produkten ;-)

Men först lite mer fika åt oss. Vi har också hunnit med att leka upptäcksresande ute i snön. Det tär på krafterna, sådant.

Burkar i väntan på dekoration.