Flawless!

Mina två pojkar gör sitt bästa för att hålla gamern i mig vid liv. En del gånger lyckas de ju extra bra. Som med Minecraft - jag skulle ju bara spela litegrann för att jag lovat yngste sonen om han gjorde ett etxra försök med innebandyn. Så upptäckte jag creative-läget och började bygga i en superplatt värld och så var jag såld.

Ibland går det sämre. Jag tycker fortfarande inte att LEGO-spelen är kul. Men där måste jag rycka in och assistera med jämna mellanrum då det behövs en extra spelare för att öppna någon lucka...whatever.

Men det är väldigt sällan det blir tvärtom. Att jag köper ett spel som de gillar.

Så kom jag härom veckan hem med Dance Central. Ettan var på superrea och jag tänkte att det kunde väl vara ett kul spel om till exempel det skulle vistas några överåriga tjejer (ähum) med lite mycket vin i kroppen (ähum, ähum) på en plats där det fanns ett Kinect.

Inte anade väl jag att sjuåringen skulle bli så till den milda grad fixerad vid det spelet.

Han stod en timme första gången vi spelade, tills dess att han ett "flawless score" på svåraste nivån på den här låten:

Hur går det för mig då? Ja, jag lyckades i alla fall få ett "flawless" på den här:

Kanske jag borde ta med i min CV...

Så - hej så länge. Jag måste gå och battla min son litegrann innan maten. Men jag vägrar ta av mig fårskinnstofflorna, så det kan eventuellt hämma poängen lite.